Majunie

Mitt blodtryck har varit bra vid alla kontroller men min puls skenar ibland vid vila. Känns som hjärtat ska slå igenom bröste, riktigt obehagligt. Påminner om panikångestattack men tror inte att det är det för inga andra symptom på det och kan komna när jag ligger i soffan och kollar en serie eller lyssnar på ljudbok. Jag bär ibland min fitbit som mäter puls. Den är förstås inget vårdinstrument men den känner iaf av mina pulspeakar och registrerar det som att jag konditionstränar. Varar bara några minuter oftast. Jag har haft så några veckor. Ska försöka komma ihåg att fråga läkaren imorgon.

 

Sjukskriven.

De har ett poängsystem, Bishop score. 10 så är man på förlossningen och börjar krysta. Jag kom upp i 6p. Alldeles på tok för mogen livmoderstapp. Remiss för ultraljud på NKS o mäta mer exakt.

 

Jag är inte förvånad. Inte alls. Det känns bra att jag känner min kropp. Jag vill trycks upp läkarintyget i ansiktet på de som sagt " Det är säkert normalt " om mina olika tecken jag beskrivit. Jag är samtidigt besviken och frustrerad. Det var inte så här abrupt jag skulle lämna jobbet. Färdig blir man förstås inte när man jobbar med människor men att få berätta ordentligt för eleverna, ha ett sista samtal, förklara varför jag försvinner tidigare än planerat. Nu är det vad det är...

Hoppas Försäkringskassa inte strular nu bara!!!

 

Jag glömde ta upp det med pulsen. Kom av mig eftter att läkaren sa att han trodde att han kände en skalle...Dessutom har jag flera i min närhet med samma typ av hjärtklappning i slutet av gravidteten. Jag har inge minne av att jag hade så de andra två gångerna men kan ju ändå vara normalt.

 

Jag sover ca 4h timmar per natt i snitt och sån zombie. Det är skönt att slippa jobba så. I natt fick jag mer sömn, inte legat vaken flera timmar och det kändes direkt när klockan ringde. Klarare i hjärnan!!

Fitbit uppmätte 5h 39min!!! Sen sov jag på soffan nästan 2h till innan läkarbesöket. Sådan skillnad det gör att få sömn. Helt annan kraft i kroppen. Dessvärre blir det ännu svårare att sova nu på kvällen 

 

Vecka 30 (29+6) Tiden för ultraljudet kom med posten redan idag. Ingen snigelpost...men tiden är om en vecka. Det känns så långt bort med tanke på hur kroppen känns. Intensiva sammandragningar och trycket nedåt. 

 

Vecka 31 (30+0) Barnmorskan på MVC idag. Frågade hur jag ska tänka kring mina sammandragningar. Jag vet hur det ska kännas när det är skarpt läge men det är så tidigt, det får inte bli skarpt läge. Hon tyckte jag skulle ringa förlossningen direkt och försöka få en ul tid till imorgon iaf, onsdag var för långt bort. Alla värden var bra iaf, precis som det varit hela tiden. Kan fortsätta äta järntabletter bara varannan dag, jätteskönt!

 

Det blev en tur tilll BB Stockholms specialistmödravård redan på kvällen. 20 min CTG. Jag hade inga superkraftiga sammandragningar då. Hade förklarat i telefonen att det absolut inte var något regelbundet, inte ens varje timme men vissa timmar kommer de flera krafriga. Mätare pendlade verkligen upp och ner så livmodern jobbade även om det inte var några extremt höga siffror, inte som när förlossningen är igång. Högst kom det upp i 50. 

Ultraljudet på cervix visade en mycket mjuk tapp men som iaf inte var så kort som befarat. Läkaren sa att det kan bli vattenavgång när som helst och då gå väldigt fort utifrån hur det såg ut. Jag ville hem och fick OK på det även om hon tyckte att vi bodde lite väl långt bort. Vi får se hur långt detta går. Det kan ta flera veckor också. Man vet inte. Jag fortsätter vara i horisontellt läge och reser mig bara för toa i princip. Jag höll Milo kvar och hoppas det går igen. Postiva tankar!